TPIF Frostavallen (13-09-2014)

Herrejestanes vilket slit. Mycket ovit skog blev det.

Redan till 1-an blev det kämpigt att trycka sig igenom slyet, men tack vare stengärdsgården blev kontrolltagningen inte svår.
2-an inga problem.
Till 3-an sprang jag förbi diket där jag tänkt snedda, men tappade inget på att behålla stigen. Däremot gick jag uppenbarligen inte UPPE på höjdryggen (fast jag trodde det...) och passerade därför nästa höjd utan att se den.
4-an blev rätt OK om än lite krokigt.
5-an försökte jag undvika extra klättring, men dalgången var klart tungsprungen.
6-an försiktigt och bra i stenbunden terräng.
7-an tappade jag bort stigen 2 ggr men det blev helt ok ändå.
8-an, hittade bara svårforcerad terräng och blev rejält trött. Inget stämde när jag passerat kraftledningen (som jag f ö aldrig såg för allt sly). Hittade stig och höjd som inte fanns på kartan, plus ett vindskydd som jag inte hittade på kartan - fast det var utsatt. Tack vare stenmurarna gick det bra ändå till slut.
9-an OK men brötigt på slutet.
10-an var min tyngsta sträcka, hamnade för långt åt norr i jättetätt sly med vildsvin (hörde ett och såg flera gyttjepooler). När jag kom ur brötet visste jag inte var jag var.
Till mål fegade jag ur totalt och sprang stigen för jag var så trött på stenar grenar & sly.

En riktigt bra och krävande bana tvärs stigarna, fast lite för tung och lång för min nuvarande form.