Dubbeljakten (25.08.2012)

Första etappen i Malmö OK:s roliga tävling med två medeldistanser på en och samma dag. Första etappen som vanligt och lite senare etapp nummer två med jaktstart.

Fick kartan och kom iväg. Inledde med att springa på ett rådjur - det börjar bli en vana - i en riktigt snårig mossmark.

De tre första kontrollerna gick riktigt bra, vad gäller kartläsningen. Jag hittade 4:an inne i det täta gröna ländet och lyckades trassla mig ur detsamma. Undrar när jag ska fatta att det går snabbare att backa ut och springa runt? När jag väl kom ut hade jag tappat känslan för riktningen och upplevde att jag sprang i blindo, men efter lite rekognicerande fann jag mig och hjälpte till och med en dam att hitta 5:an. Stolt!

Igenom ett grönt område igen - jag hatar dem! Mot kontroll nummer 6 försökte jag verkligen hålla riktningen, men kom lite snett. Jag stod på höjden (precis väster om kontrollens cirkel) och trodde mig stå på höjden som är precis under cirkelns nordvästra kant. Och att jag inte hittade själva kontrollen utifrån det fick sin förklaring när en av Guldgossarna visade mig det lilla, lilla tvärstrecket i kanten på höjden som visar att det inte är en höjd, utan en sänka! dags att skaffa mer kartkunskap och kanske ett förstoringsglas tror jag bestämt...

Nöjd med vägen till 7:an och riktningen till 8:an var OK, men nu i efterhand inser jag att jag skulle sprungit öster om det ljusgröna istället. Sprang uppe på åsen till 9:an och njöt av att kunna ha lite uppsikt över världen istället för att krypa omkring under granarna inne i skogen. Inga större konstigheter till 10.an och till 11.an blandade jag ihop kontrolldefinitionerna för sten och punkthöjd. Jag letade alltså efter en sten, men det jag skulle titta efter var en höjd. Nu visade det sig att kontrollen låg vid ett litet röse på en ytterst marginekll punkthöjd så det blev någon slags kompromiss i alla fall.

Vägen till 12:an kändes så fel. Ibland blir det så, jag tar ut kompassriktningen och ger sig av, men det känns fel ända in i märgen. Oftast har ju kompassen rätt - utom när jag vänder den fel och då är det ju mer jag som har fel, men tja...

12:an tog jag mig till genom nogrannt läsande och långsam fart. sista kontrollen gick jag mest på ljudet, men tog tacksamt emot när det fanns en stig genom björkslyn under ledningarna.

Som vanligt var jag nöjd och som vanligt kom jag sist :-) Jag tror att mitt problem, eller problem och problem, men anledningen till att jag kommer sist är att jag inte kan springa fort, eller ens medelsnabbt och läsa kartan samtidigt. Kanske tar min hjärna för lång tid på sig för att analysera naturen och översätta den till karta? Jaja, något ska man ju ha att öva på!