Revinge by Night (12/10/2012)

Fullkomligt skräckslagen innan start - jag som inte ens kan orientera dagtid, och dessutom är mörkrädd. Hur skulle detta gå?

Det visade att coach Bondessons förmaningar om att hålla mig till vägar och stigar i möjligaste mån satte sig och jag skötte mig ypperligt. Givetvis gick det långsamt, men jag höll mig hårt i kartan och visste i princip hela tiden exakt vart jag var. Enda gången jag irrade lite var när jag skulle ta kontroll 3, där var det så mycket spår och gropar att jag tog en runda där jag vred oavbrutet på huvudet för att få se en reflex blinka till. Det gjorde det.

Jag skulle också kunnat bestämma mig lite tidigare hur jag skulle ta mig till trean, först tänkte jag springa över bron lite längre norrut, men väl där trodde jag att det var säkrare väg om jag tog nästa bro.