TP Natt Bjävröd (24.09.2010)

Katastrof! Bara att bryta ihop och att komma igen.

Kom till starten på utsatt tid. Då hade alla redan startat och jag gick ut i en helt lugn och kolsvart skog (vädret perfekt för natt orientering). Hade glömt klockan och var lite orolig över hur väl laddat mitt lampbatteri var (landningen hade strullat, tackade ändå nej till att ta ett lånebatteri, en dumt dumt misstag)

Lätta steg och rakt på 1an, samma sak till 2an och 3an... vilket flyt kände mig oerhört stark. På väg mot 4an gick det trögare... jag såg sämre... är detta en stig? NEJ... batteriet kroknar... och dör. Ingen backup! Första tanken är att jag måste försöka fortsätta, jag tar avkortad bana. 50 m senare ger jag upp den tanken, nu sprider sig oron i kroppen, den tysta och lugna skogen känns plötsligt inte lika välkomnande längre. Nålen på kompassen lyser iaf och jag kan se väderstrecken... jag sätter av "rakt" österut och hoppas att landa så om inte vid starten så på den stora asfaltsvägen. Första biten är snårig, jag trillar och fastnar och det känns som jag inte kommer någonstans. Men efter ett tag kommer jag ut på skogsvägen mellan 3 och 2, skönt! Nu går det också lättare, det är öppna ytor och månen ger ett litet hjälpljus plus att ögonen börjat vänja sig, rädslan är borta och jag ser nu detta som kvällens utmaning. Jag går strax norr om sjön (mellan 3an och 1an)... tar överdriven höjd för att inte komma för nära vattnet. Träffar ändå på den grävde kanalen... Usch... hur bred är den??? jag tar sats och hoppar/hoppas. Landar med lite plask men drar mig lätt upp på andra sidan... puhhh. Därefter lätt terräng och jag når ganska snabbt fram till stenmuren. Har tur och kommer mitt i hålet på muren och har då stigen till startplatsen framför mig. Sista biten lyser det klart från bilar som håller på att lämna. JA jag hittade tillbaka, det var nog med äventyr för en kväll!

Lärdomar: ladda alltid batteriet, ha med extra liten lampa i selen