TPIF Fogdaröd (06-09-2014)

Då min lilla utekatt är nyopererad och inne, så var jag aningen täppt och lite osäker på formen (JA, jag är allergisk, men jag hade ju redan katter när jag fattade detta). Väljer lättsprungna välval och håller igen i uppförsbackarna (fast - när gör jag inte det?). Det verkar i alla fall hålla.

Kommer oväntat snett till 3-an, hinner undra om den står riktigt rätt, men GPS-en visade ju vem som felade :-(

Efter 4-an känner jag att skogen känns lite tungsprungen i förhållande till orken (så måhända var den lättsprungen? vad vet jag?) och satsar istället på att småspringa genom slyet ut på vägen. Valet känns inte alls fel. 6-an tas stilla och försiktigt, 7-an är inget problem när jag väl kommer över diket.

Sen kommer 8-an. Va? Här är ju ingen kontroll, rätt liten sten förresten.
Sen kommer 8-an. Släpspår, släpspår, uppehåll, kontr..nähä här va ja nyss.
Sen kommer 8-an. Denna gången norrifrån. Gick inte.
Sen kommer 8-an. Gick från stenmuren, hittade östra stenen, släpspår, släpspår, AHA- inget uppehåll, men då skall ju stenajäveln ligga DÄR. Ja, den ligger ju bakom den däringa kontrollen :-)

Sedan var det ju bara att trycka sig igenom obarmhärtig terräng (fast det var väl min egen idé att springa ut i varenda sank) tills man kom ut på vägen och kunde lubba imål via de två sista komtrollerna.

Kul, men lite synd på åttan...