TP Norra Rörum (30.04.2016)

Jahapp, och så var jag tillbaka i min vanliga orienteringssort igen. Onödiga krokar, mystiska beslut och annat kul.

1-2 var väl OK, sedan gled jag ner lite för långt söderut på väg till 3, och hittade inte alls något lättsprunget stråk invid den där lilla minisjön utan fick kliva i uppvuxet kalhyggesly. 3-4 och den långa resan bort till 5 var väl inte heller så där mycket att säga om. Vägen till 6 hade jag inte tänkt mig att den skulle gå ut via vägen, men vägen liksom bara dök upp helt oplanerat och då var det väl bara att följa den.

Nästan vid 7an stod en ivrig man och röjde sly helt omotiverat med hjälp av motorsåg eller något annat som väsnades, och jag hoppades att min kontroll inte skulle ligga inom hans motorsågsradie. Det gjorde den inte. Så jag gav mig ut på min ännu längre resa till 8an som inte heller är något spännande att säga om mer än att jag höll på att slå ihjäl mig någonstans på mitten där jag försökte läsa karta samtidigt som jag sprang i lätt nedförsbacke. Jag KAN inte läsa karta samtidigt som jag springer i lätt nedförsbacke, att jag aldrig lär mig. En gren eller sten eller något annat ondskefullt hindrade min färd. Jag har nu skrubbsår på knäna och hål på mina nya löpartights och är rätt sur för det.

Kanske var det därför jag fattade det inte-helt-genomtänkta beslutet att inte följa stigen hela vägen mellan 8-9 som jag kunde gjort, utan i stället gena in lite tidigare. Jag hittade inte kontrollen i den sänkan jag tyckte den skulle vara i, så kan vi väl säga.

Och sen följde jag kärrkanten. Och kom ut till en VÄG. Och fattade absolut ingenting. Jag trodde jag hade följt även det södra kärrets kant, men det lilla skogsstycke jag hade gått över var inte det jag trodde, utan jag fortsatte ju tydligen att följa samma kärr hela vägen. Och sen när jag äntligen fattade var jag var och vilken den där vägen var - så låg det ett antal fällda träd på vägen och stoppade mig. Jag tog tydligen den krångligaste vägen runt, för det tog tid att klättra sig över dem. Suck.

Så återigen en ungefär 80-minuterstid idag. Men... skogen var fin, banan bra och vädret vårhärligt.