Sommar-3-Kvällars E3 (13.07.2011)

Hade avsiktligen hoppat E2, visste att det skulle handla om hedlöpning och kände mig således lite utvilad och inspirerad.
Drog på mot 1an längs vägen och fick 200 i puls direkt. Amatör. Kontrollen syntes på långt håll.
2: Gjorde en liten krok men bra sikt.
3-4 inga problem
5: I sluttningen ner mot vägen kände jag hur vaden började göra ont och framme vid vägen var det kört. En fet besvikelse. Stretchade, drog i musklerna och provjoggade och velade om jag skulle bryta eller inte. Beslutsvåndan syns på rutten där jag till slut bestämde mig för att ändå fortsätta och stämplade 5an.
6 Halvlinkade på sluttningen. Sprang på tå = mindre smärta i vaden. Bra sikt inga problem.
7 Rakt på och lyckades träffa alla gröna områden på vägen. Vaden domnade bor och det gick lite lättare att springa.
8 Rakt på, tung backe innan vätskan. Samma som på E1
9 Rakt på, lite tätare här
10 I vanliga fall helt klart högervägval längs stig och väg men idag valde jag kortaste vägen och fick plöja genom ett hav av nässlor i sänkan innan kontrollen. Plus tätt tätt i det gröna. Men spikade kontrollen trots klen sikt.
11-12 transportsträcka i mål.
Trots allt: 50,39 på 5500 m. Sprang 6300 m och just nu är vaden stel som en trädstam.