Gotlands 3-dagars E2 (2015-07-08)

Idag var det en mycket lättare bana. Mycket (jag hörde kommentarer efteråt som pratade om "HD10-svårt", "löjligt" och "stiglöpning") lättare - och alltså rätt lagom nivå för mig :) Så jag sprang på och tyckte jag sprang bra - men jag gjorde ju i stället mängder av mindre missar. Och en ganska stor, faktiskt. Men det *kändes* ju bättre än gårdagen och det är väl det som räknas, kanske. Fortfarande var det väl bara två eller tre under mig i den långa resultatlistan, så "kändes bra" var definitivt inte samma sak som "gick bra".

1a kontrollen var det i princip stiglöpning till, och så låg den tydligt uppe på en höjd. Varför jag ens nämner den är det att det bara var jag och en dam till som startade på samma minut - hon sprang D40 tror jag. Och vi hade... samma kontroll?! Dessutom denna riktigt lätta??

2-3-4 sprang jag bara på och njöt av lättsprungen terräng.

5an....ja. I vanlig ordning sprang jag bara rätt ut i den här brunslingriga höjdsmörjan och tänkte att det nog löser sig. Det gjorde det förstås inte. Bakläxa, tillbaka till vägen, läsa in mig och så ta det LUGNT i det där brunmurriga och läsa in varje höjd och sandhög. Gick bättre.

6-7-8 utan problem (stig...)(fast den där kroken som syns innan 7an minns jag faktiskt inte alls att jag gjorde. Men säger klockan att jag gjorde det så gjorde jag väl det.
9an sprang jag förbi. Stig möter annan stig och troligen banans enklaste kontroll. Men jag missade. Suck.
10-11-12 lyckades jag ta.13 var jag tydligen tvungen att ta en liten onödig turné upp i brunmurrshöjdslandskapet innan jag läste in mig på den tydliga och fina STIGEN som vem som helst hade kunnat göra som kan läsa en karta.

Nåja. Orienteringen fallerade, men skogen var fin och det var roligt att springa.