Tormestorps Träffen 2011 (02-10-2011)

Underbart löparväder, en del dimma i starten men solen värmde på bra. Efter ca 1,5 km lång prommenad från parkeringen till TC så var vi uppvärmda och klara att köra. Jag hade anmält mig till Ö5 i sekretariatet, men det visade sig att kartorna var slut vid start (!!) Så blev övertalad av funktionärerna att ta Ö7. Blev lite nervös hur det skulle gå, men fick titta på kartorna innan start, och såg att det fanns en hel del uppfång i dennna terräng. Så gav mig tusan på att ta det lugnare och försöka läsa in mig bättre än vad jag gjort de senaste tävlingarna.

1an var inga större problem.

Vid 2an irrade jag runt ca 1,5 min runt stenmurarna innan jag hittade kontrollen. Irriterande.
Efter 2an läste jag INTE in mig på kartan, vilket jag ju hade lovat att jag skulle göra!! Irriterande...Istället hängde jag efter en kille ut mot vägen, vilket resulterade i att jag kom lite bort från min kurs mot 3an.

På väg mot 4an såg jag tydligt de två höjderna bredvid varandra. Fick för mig att min kontroll skulle vara placerad på den södra höjden. Sprang dit, irrade runt i snåret där, men hittade ingen kontroll. Jag visste att den INTE var på den norra höjden, men sprang dit iaf för att säkra mig att den inte var där. På vägen tillbaka mot den södra höjden såg jag min kontroll skymta till på sluttningen väster om höjden där jag först hade varit. Här slösade jag ungefär 2,5min.

Efter 4an tog jag sikte mot 5an, såg tornen, och följde därefter stigen. Blev lurad av en gubbe som skrek att han hade hittat min kontroll, men det var såklart inte MIN kontroll. Men nu visste jag iaf 100% vart jag var, och tog sikte till 5an.

Därefter traskade jag igennom kärret mot 6an, och det var inget roligt kärr. Trött blev man.

Mot 7an försökte jag läsa in mig på stenarna och höjdkurvorna, vilket gick rätt hyfsat.

Till 8an tog jag sikte mot stenmurs- och vägkorsningen, och därefter kompasskurs.

9an och 10an var inga roliga kontroller orienteringsmässigt. Det var alldeles för mycket folk, och för uppsprunget. Det var ingen orientering för fem öre, utan mest bara "följa-John". Lyckades dock på slutspurten springa om gubben som hade legat och slöat framför mig dessa två sista kontrollerna. Det kändes bra iaf.

Jag var nöjd efteråt (med tanke på hur dåligt det gick på TP-orienteringen dagen innan i Frostavallen). Synd bara att man fick så kort bana efter att ha kört så lång sträcka ifrån Malmö. Var ju knappt trött när jag kom i mål.