Sommar-3-Kvällars E3 (13-07-2011)

Hade avsiktligen hoppat E2, visste att det skulle handla om hedlöpning och kände mig således lite utvilad och inspirerad.
Drog på mot 1an längs vägen och fick 200 i puls direkt. Amatör. Kontrollen syntes på långt håll.
2: Gjorde en liten krok men bra sikt.
3-4 inga problem
5: I sluttningen ner mot vägen kände jag hur vaden började göra ont och framme vid vägen var det kört. En fet besvikelse. Stretchade, drog i musklerna och provjoggade och velade om jag skulle bryta eller inte. Beslutsvåndan syns på rutten där jag till slut bestämde mig för att ändå fortsätta och stämplade 5an.
6 Halvlinkade på sluttningen. Sprang på tå = mindre smärta i vaden. Bra sikt inga problem.
7 Rakt på och lyckades träffa alla gröna områden på vägen. Vaden domnade bor och det gick lite lättare att springa.
8 Rakt på, tung backe innan vätskan. Samma som på E1
9 Rakt på, lite tätare här
10 I vanliga fall helt klart högervägval längs stig och väg men idag valde jag kortaste vägen och fick plöja genom ett hav av nässlor i sänkan innan kontrollen. Plus tätt tätt i det gröna. Men spikade kontrollen trots klen sikt.
11-12 transportsträcka i mål.
Trots allt: 50,39 på 5500 m. Sprang 6300 m och just nu är vaden stel som en trädstam.